Språkresor Trinidad
Man blir förvirrad. Som genom ett trollslag förs man genom kullerstenbelagda gränder och vackra torg mot kolonial prakt och rikedom där de gamla sockerbaronernas plantager ligger likt ett grönt täcke kring solblekt taktegel och pastellfärgade fasader. Gnisslande hästvagnar fulla med allehanda bråte möter upp och blandas med taktfasta salsatoner från någon av bakgårdarna. För salsan är navet kring vilket allt kretsar och dess rytmiska musik vibrerar genom såväl kuban som utlänning.
Och kanske att man här, i den gamla koloniala stadskärnan, finner hemligheten till att Trinidad så ofta benämns som salsans huvudstad. Åratal av trampande på vingliga kullerstenar skapar en naturlig rytm av svajande höfter och dansanta fötter. Tillsätt musik. Resten ger sig.
Världsarvsstaden
Vid den sydöstra kusten känns Havanna långt borta. Doften av kolonial prakt och rikedom är så påtaglig att den måste kännas ända till 1500-talets Madrid och conquiztadoren Velazques dagar, han som 1514 landsteg på ön och skapade en bas för fortsatta erövringar av denna nya del av världen, en bas som så småningom utvecklades till det Trinidad som möter besökaren idag. Och doften av kolonialtid har inte gått UNESCOS näsa förbi som redan 1997 klassade Trinidad som den bäst bevarade koloniala staden i hela Karibien. Även om stadens placering mellan Sierra Del Escambrayas ståtliga berg och Playa Ancóns vita sandstränder inte heller är så illa. Men när Trinidad spänner ut sitt röda taktegel över pastellfärgade byggnader i barock och neoklassisk arkitektur, praktfulla kyrkor och katedraler, snirkliga gator och kullerstenstorg. Ja… då smälter man.
Världens vackraste torg
Rytmen i de gamla stadsdelarna bestäms av hästvagnar och salsa. För i Trinidad dansar man salsa. Punkt. Bakgårdar och torg, barer och uteserveringar, Casa de la Trova och Disco Cueva, allt verkar fungera som potentiella dansställen i denna vackra koloniala kvarleva. Men om staden är vacker, så är omgivningarna med lantliga haciendor, vita sandstränder, turkosblått hav och magnifika bergsryggar, nästan ännu storslagnare. Vilket naturligtvis uppmärksammats av de tusentals besökare från hela världen som årligen besöker Trinidad för att lyssna på musik, dansa salsa, njuta av sol och bad, pröva de kubanska delikatesserna, besöka historiska sevärdheter, ägna sig åt djuphavsfiske, eller bara strosa runt kring Plaza Major och insupa atmosfären. Plaza Major för övrigt, inramad av vajande palmer med små trädgårdar insprängda bland pastellfärgade hus och där katedralen Igelsia de la Santissima syns trona i bakgrunden, måste nog betecknas som ett av världens vackraste torg.
Storslagen natur
Sockerplantagerna omgärdar fortfarande Trinidad, idag mer som ett minne av en svunnen tid då exporten av socker fått ge vika för inkomstkällor som tobak och turism. I Valle de los Ingenios som består av tre sammanvävda dalgångar, San Luis, Santa Rosa och Meyer, fanns sockerproduktionens centrum från slutet av 1700-talet fram till 1800-talets ända. Hela området omfattar hela 270 kvadratkilometer, där det under sockerindustrins storhetstid fanns över femtio aktiva sockerbruk med fler än 30 000 slavar. I dessa världsarvslistade dalgångar kan man också besöka det 45 meter höga torn (en gång den högsta byggnaden på Kuba) som vakterna använde i syfte att överblicka arbetsfälten och kontrollera att slavarna inte rymde. Numera bjuder tornet i första hand på en storslagen utsikt över de grönskande dalgångarna, och den gamla restaurerade huvudbyggnaden är numera en välbesökt restaurang. Strax väster om Trinidad breder nationalparken Topes de Collantes ut sig mot Escambrayas väldiga bergsmassiv, där gröna skogar, färgglada fåglar, djupa grottor och små vackra sjöar med vattenfall, vittnar om den karibiska naturens storhet. Även under vattnet finns en sällan skådad mångfald och det karibiska havets rikedom inbjuder till spännande dykutflykter, våghalsigt djuphavsfiske jämte lättjefullt båtliv.
Trinidad har ca. 60 000 invånare.